goldensea

Då sitter man på flygplatsen igen och väntar på att få komma med 12.00 planet till Atlanta. Vi kan konstatera att jag inte är så bra på att blogga som jag skulle vilja vara. Som vanligt så tröttnar jag på saker och ting när de inte går riktigt som jag vill. Jag trodde vi skulle ha gratis internet på kryssningen menm det visade sig kosta en förmögenhet. Tji fick jag. Det var förvisso gratis internet nu sista veckan i Miami men då hade jag tappat lusten.  Inte helt otippat.

Jag sitter här och har precis tryckt i mig en cinnamon bun från cinnabon, de är av storleken gigantisk. Till det avnjuter jag en Caramel frappucino från Starbucks. Need I say att jag förmodligen gått upp typ hundra kilo på den här resan? Det är tur att det har varit så varmt att man druckit mycket vatten. Vatten fyller ju ut så att man inte orkar äta så mycket.

Undrar hur långt jag kom sist... jag tror jag hann till typ kryssningens första dag.  Nåja, kryssningen var helt fantastisk.  Alla var så otroligt trevliga. Min favorit var vår servitör Bernard som var så jäkla skicklig på att trolla. Marek, den dryga servitören som var så torr så att han var rolig var också en favorit. För att inte nämna Antonia som var ansvarig för städningen av vår hytt. Hur härligt är det inte att komma hem till ett välstädat rum varje gång man varit ute? Dessutom förberedde hon hytten för natten genom att ta bort överkast och dra för gardinerna.  Hehe och så la hon choklad på kuddarna. Det kan man ju inte sova utan. 

Maten... har jag nämnt den? Det fanns ju x antal restauranger på båten. Ett av våra stammisställen var windjammers café. Där serverades det buffé nästan hela dagen. Frukostbuffé 7-11. Lunchbuffé 11.30-15 och därefter  snacks och mellanmålsbuffé till klockan 17.00. Man behövde inte gå hungrig. Tror jag var konstant mätt under den veckan.

Av de fyra stoppen vi gjorde så gillade jag Jamaica bäst. Jag hade lätt stannat där några dagar till.
Labadee (Haiti) var också  härligt. Det kändes som ett paradis. Det var ju dock Royal Carribeans privata ö så det kändes juinte riktigt lika "äkta" som Jamaica.  På Labadee åkte vi waverunners. Huuuua. Jag ville från början boka mig som medpassagerare på Matthias jetski men han var helt övertygad om att jag skulle har roligare på en egen. Jag har aldrig åkt jetski i hela mitt liv. Efter att ha sett på instruktionsfilmen så var det bara pang på. Jag tog plats nummer 9 då jag ville vara långt bak. Man åkte liksom på led ut på havet. Missförstå mig nu inte när jag skriver att man åkte på led, det gick iiiiiiiinte långsamt. Det var i princip full fart från punkt a till b. Jag flög som en gnu på min jetski och hade ont i hela kroppen efter fem sekunder. Jag tror att det var de värsta 45 minuterna i mitt liv. Jag borde sagt ifrån redan under första stoppet vi gjorde men det hann jag aldrig samla mig till. Vi kom ju så långt efter de andra så det var ju nästan bara hej hopp och så ut och åka igen. Det var inte uppskattat. Utan att ha hämtat andan så körde vi alltså vidare. Jag trodde för tusan att jag skulle dö. Trilla av min jetski, få den i huvudet och drunkna. Det gjorde jag dock inte. På väg till nästa punkt blev jag dock så trött på att den jä-la jetskin inte körde som jag ville att jag stannade. Då kom snubben som skulle vara längst bak som följeslagare men som ändå genat förbi oss tillbaka och sa åt mig att köra till nästa stopp. Där hade Matthias redan förberett de andra på att jag eventuellt skulle vilja byta, vilket jag ville, så jag fick åka bakom Matthias resten av turen. Tur för mig att en ung tjej som åkte bakom sin kille ville prova på att köra själv. Jag måste dock påpeka att jag inte var den enda som var skärrad, det var en gammal dam som åkte bakom sin man som satt och grät. Jag tror att många av oss hade tänkt att man skulle få typ 45 minuter på sig att köra lite hur man ville, inte att det skulle gå så snabbt. Huuua. Aldrig mera waverunner. När jag satt bakom Matthias satt jag och blundade och höll krampaktigt tag om honom. Benen tryckte jag mot jetskin för att inte flyga av när vi flög över vågorna. Jag måste sett ut som att jag hade skitit på mig när jag gick av jetskin för jag hade så ont att jag knappt kunde gå. Det var ju värre än när man varit på ridtur en halv dag. Nä, usch och fy!

På eftermiddagen hade vi en "historic tour" med en lokal guide. Det var mer i min smak. Det var mycket intressant att höra om Labadees historia!

Nu ska jag lägga ner datorn och se om vi kommer med det här planet eller ej.

Tjingeling!

Ursäkta om jag upprepar mig men jag orkar inte läsa igenom tidigare inlägg just nu. :)

Dag 1 gick mest åt att flyga och att vänta på olika flygplatser. Vi var något tidiga till Kastrup då jag ville ha tid att ta det lugnt, äta frukost och eventuellt shoppa. Det visade ju dock sig ganska snart att vi inte hade behövt vara där så tidigt då planet som skulle gå 11.00 inte lyfte förrän 12.35. Mutter o morr. Det må vara trevligt att hänga på flygplatsen men inte såååå roligt att man gärna sitter o glor i en och en halv timme. Jeje.. vi kom i alla fall iväg och flygresan var mycket trevlig. Det har ju hänt en hel del sen förra gången jag åkte till USA. Nu hade vi en skärm var. Det kanske är en självklarhet för dem som brukar flyga över Atlanten men inte för lilla mig som inte gör det så ofta. På den här skärmen kunde man välja om man ville kolla på film, spela spel, kolla på tv serier, lyssna på musik eller få information om planets position. Jag kollade på film och spelade spel. Sov lite gjorde jag också.

Väl framme i Atlanta hade vi blivit ombokade till ett plan som skulle flyga till Orlando klockan 20.30. Efter mycket om och men, dvs alarm som gick vid gaten, ett tidigare plan som tog sjuhundra år att boarda, byte av gate, så lyfte planet till slut någongång efter 21. Vi var framme vid vårt hotell, Wilderness Lodge på Magic Kingdom (En av parkerna på Disney World), strax innan midnatt. Vid incheckningen visade det sig att de inte fått vår ändring om att vi skulle bo där två nätter. Det är precis vad man känner för att diskutera efter att man varit på resande fot i 24 timmar. Då vi hade betalt för rummet i två nätter visade det sig inte vara några problem när de på morgonen kollade upp det med vår researrangör. När den saken var utredd började kreditkortet att strula. Bröllopsresan kunde ju knappast börjat sämre...

Jeje, allting löser sig och det gjorde även det här.. så vi tog en av Disneys båtar från hotellet till Magic Kingdom. Där fick vi se Cinderellas castle och Musse Pigg och hans vänner. Vi åkte också några härliga berg och dalbanor. Vi åkte Space mountain, Splash mountain, Thunder railroad, Pirates of the carribean med flera.  Det är ju inte som på Liseberg där det går ut på att åka samma attraktion flest gånger (balder) utan här är charmen att åka så många olika som möjligt. Här är nämligen även det som låter sisådär halvkul helt fantastiskt. Man blir liksom positivt överraskad av det mesta. Däremot var inte mina "Matas" sandaler sådär jättesköna framåt eftermiddagen. Sulan visade sig vara hårdare än jag trodde och jag började få smått ont i ben och rygg. Jag var tvungen att köpa skor på Magic kingdom. Mitt enda problem var att de hade typ två sorters skor som inte var flip flop. Den ena sorten var en lätt tygsko med gummisula. Den såg helt okej ut men fanns bara i storlek 8. Inte för att jag har någon aning om vad jag har för storlek här då jag alltid glömmer bort det, men den passade i alla fall inte alls. Den andra sortens skor... och dem hade de i mängder. Olika storlekar och former och färger... CROCS!!! Jag som svurit dyrt och heligt att aldrig äga ett par crocs hade alltså inget annat val. Vi skulle ju vidare och hade inte direkt tid att shoppa så det fick bli ett par svarta crocs med röd rem bak. De minst uppseendeväckande. För att göra det hela ännu mer groteskt så fick jag köpa strumpor till. Haha... svarta crocs, röd rem och vita strumpor med Musse Pigg på. Det ni.. så om ni ser det på några bilder så veeet jag att det ser för jävligt ut. Men när man ska åka så många roller coasters som möjligt så måste man faktiskt ha bekväma skor!

På eftermiddagen började det regna och det var inte riktigt lika charmigt på Disney World. För att hinna med allt i det rasande tempo vi hade planerat spenderade vi kvällen på Epcot, en annan av Disney's parker. Väl där blev vi något besvikna när den attraktionen vi sett fram emot att åka var avstängd pga vädret. Efter att ha käkat begav vi oss tillbaka till hem till Wilderness lodge.

Dag 3 begav vi oss till Animal kingdom. Den här parken bjöd på många positiva överraskningar. Inte nog med att miljöerna var fantastiska, attraktionerna var också helt underbara. Vi åkte bland annat på Safari i Africa, Mount Everest Expedition, Dinosaur och Kali river rapids mfl. På eftermiddagen tog vi bussen till Hollywood studios vilket blev den sista Disney parken för vår del. Här åkte vi bland annat Rockin Rollercoaster vilket är en berg-o-dalbana som även den kör inomhus. Det är då helt mörkt under vissa partier. Samtidigt som man åkte så skrålade Aerosmith i högtalarna. Det var häftigt! Vi fick tyvärr inte se Toy story vilket vi verkligen ville. Den var dock stängt pga tekniska problem. På kvällen åkte vi till vårt nya hotell som låg alldeles i närheten av Universal Studios. Det var utan tvekan det absolut sunkigaste hotellet jag någonsin bott på. Det kändes nästan som att man kom in på ett hotell och i ett hotellrum som varit med i typ CSI. Sådär lagom råsunkigt och dåligt städat var det. Typ hål i lakanet (såg ut som cigarettmärken) och smuts i badkaret. Bläääää vad det var ofräscht.

Dag 4. Vi hade inte direkt någon lust att stanna på hotellet en sekund längre än nödvändigt så vi tog och knallade bort mot Universal. Där upptäckte vi att Adventure Island och Universal är två heeelt skilda parker. Tji fick jag som trodde att det skulle vara som två olika "stadsdelar" i parken. Här kunde man lägga till en rejäl slant för att få express VIP biljetter. Med de biljetterna fick man gå i expresskön på alla attraktioner under hela dagen. De köpte vi... de må ha varit dyra men de var värda vartenda öre. Om jag hade haft roligt de första två dagarna så nådde jag en annan nivå av salighet igår när vi slank förbi kö efter kö.. och på den ena roliga berg o dalbanan efter den andra. Efter typ varje attraktion vi åkt har jag sagt att det här var den absolut roligaste grejen vi åkt hittills. Matthias bara skrattade åt mig till sist. Här var dock tidschemat lite tufft och vi hann faktiskt inte gå igenom parken i lugn och ro. I alla fall inte Universal Studios. Vi fick aldrig åkt The mummy som jag gärna hade åkt...Jaja, shit happens och det var väl inte meningen att vi skulle åka den. Däremot åkte vi bland annat Spindelmannen, där man har på sig 3D glasögon samtidigt som man åker. Det gjorde att det såg ut som att spindelmannen satt precis bredvid en ibland. Viåkte Ripsaw falls som påminner om flumrider på liseberg. Den här var dock hundra gånger roligare. Det var mycket kul här.... många simulatorer... men fantastiskt roligt var det. Tiden går dock snabbt när man har roligt och det gjorde den även igår. Efter vi gett upp på parkerna gick vi till Hardrock café. Det var också för jäkla rul. Gooooood mat och bra service.

Återkommer med bilder. Får eventuellt ladda upp dem på facebook då det tar hundra år att ladda upp dem här...

Ciao